Hemresa igen via Istanbul och övernattning i Oslo igen. Mamma var magsjuk stackarn så pappa och jag gick ner och åt sen middag när vi kommit fram. Vi flög över Öland och Ölandsbron när vi skulle till Oslo! 
Dagen efter flög vi då hem till Sverige igen! 

 

 

 

Sista gränsövergången till Kazakhstan igen och staden Almaty som förr var huvudstad i Kazakhstan! Vi hade quiz i bussen och en av vinsterna var torkad hästmjök som man kunde blanda med vatten för att få sån "kymyss" att dricka haha. Ingen ville ha den.
Här besökte vi Memorial Park från andra världskriget, Ascension Cathedral som är världens högsta träkyrka. Medeu skridskobana där många världsrekord satts och till sist Koktobe berget dit vi åkte linbana upp. På kvällen var det avskedsmiddag med hela gruppen. 

 

En fri dag i Bishkek- Kirgistans huvudstad och vi spenderade den med att promenera runt, sätta oss på ett cafe, handla lite souvenirer, ta ett bad i poolen och sen gå med guide på kvällen 

 

Fortsatte vidare mot Akyrtas Arkeologiska komplex/ utgrävning, passerade en Jurta som Nomadfolket bor i uppe i bergen och fick prova på "Kymyss" som är fermenterad stomjölk. Det smakade värre än jag trodde haha. Därefter korsade vi nästa gräns till Kirgisistan som var den mest smidiga, kortaste vägen att få och kort stund att vänta, innan vi åkte minibussar in till Bishkek där vi sov över! Längs vägen såg vi många gula rör längsmed husen vilket är gasledningar då alla hushåll drivs med gas. Det kändes väldigt sårbart och lätt att förstöra, men det är kanske bara att lappa och laga med silvertejp haha 

 

 

 

 

Snabb visit i huvudstaden Tashkent innan vi skulle korsa nästa gränsövergång, denna gång till Kazakstan. Denna övergång var värst att genomföra då det var totalt kaos med människor, alla trängdes, ingen följde nån slags kö och man fick bokstavligen boxa sig fram med alla väskor för att komma nånstans. Inte något vi skandinaver är vana vid som är inlärda i kösystem haha... 
Väl igenom påbörjade vi resan mot Shymkent där vi fick se deras Independence park innan vi blev bjudna på lunch hemma hos den lokala guidens familj! Bland annat hästkött. Intressant att här äter man hästkött som vi äter nöt, medan man i grannlandet Turkmenistan aldrig ens skulle komma på tanken då hästen är helig!
En liten notis jag gjorde i deras badrum var att det kryllade av blekmedel och hudkrämer med "whitening" effekt... Det är så tragiskt att den vita hyn ska framställas på kemisk väg, liksom vi i väst istället vill vara solbruna. Den vita blekande effekten tror jag dock är värre, med frätande effekt? Det är bara tragiskt att den mörkhyade vill vara vit och den vita vill vara brun.. allt för att företagen ska få sälja och vi ska aldrig vara nöjda med oss själva :(:

På vägen till Taraz lyckades vi få se Kockpar- sport! Det är en hästgren där ryttarna sloss om en död get haha. Sjukt brutalt och många gånger också dödligt. 

Övernattade sen i Taraz på hotell

Något jag också reflekterat över under denna resa är alla dessa sunkiga toaletter, hål i golvet som vi kallar det. Att sitta på huk gör mig inget, men lukten är vedervärdig i denna värme! Jag skulle mycket hellre satt ner häcken utanför dasset haha 

 

 

 

 

Vidare mot Tadzjikistanska gränsen och längs vägen mer ruin-städer, denna kallas Sarazm. Museum om Tadzjikistans historia, de blev eget land 1991 precis som alla de andra 4 länderna, när Sovjetunionen föll.  Framme i Khujand efter mycket berg och lång väg genom bland annat en 5 km lång tunnel genom berget sov vi där för natten! 

 

 

Mycket gående idag i Samarkand för att se alla byggnader, Timur Lenk står staty här sen de tog bort Lenin. Registan som var en gång i tiden ett avrättningstorg, men dess Madrasas ( byggnaderna) var muslimska skolor under 1400-1600 talet. På bazaren såldes allt ifrån baklavas, frukter, skor, deras typiska runda bröd, leksaker och även levande djur att tillaga till middag haha. 

 

När vi skulle passera den första gränsen till Uzbekistan innan Bukhara, så vart den strul för mig att komma in, då gränsvakten trodde jag hade ett "service"- pass, då det stod "Sverige"... han trodde jag hade flera pass och förstod inte alls även om det stod "Sweden" bredvid... Med hjälp av vår guide fick jag veta att jag måste säga "Shvedskiy" vid varje gränsövergång då de bara förstår Ryska haha... 

 

70 % av alla äktenskap är arrangerade i Uzbekistan enligt guiden, och man bör gifta sig mellan 18-22 års ålder, annars är det nått "fel".. 

 

Idag åkte vi till staden G'ijduvon för att se keramik- tillverkning där de också hade getter med enorma rumpor haha,  äta lunch och sen tillbaka till Bukhara för att åka snabbtåg till Samarkand! Det var tur att dagen mest bestod av transport då jag inte var helt återställd från magsjukan. När vi kom fram till hotellet i Samarkand la jag mig och sov efter att ha fått en banan i receptionen av en anställd som sprang över gatan och handlade haha. 

 

Denna dag spenderades i Bukhara för att se Maosleum, Moskeér och staden som helhet. Vi besökte också en fabrik där man tillverkar dessa vackra mattor för hand och åt sen en god lunch bestående av Pilaf- likt paella i spanien. Därefter blev jag tyvärr väldigt magsjuk och spenderade då kvällen på hotellrummet.. 

 

Uppe med tuppen igen och mot flygplatsen för inrikesflyg med Turkmenistan Airlines till staden Mary bara 20 mil från den Afganistanska gränsen. Här blev vi upphämtade och åkte till Ruinstaden Merv innan vi fick lite Turkmenska massage på en totalt obefintlig motorväg haha. Att bussen ens höll på denna skumpiga grusväg är fortfarande ett mysterium! Efter 2 timmar med huvudet som en maracas farandes fram och tillbaka i bussen kom vi så till den Uzbekiska gränsen och tog oss igenom den andra gränskontrollen på resan! Denna gång gåendes med våra väskor i släptåg på grusväg, små asfalterade bitar och tegelstenar i solen fram till första gränspassagen. Sen minibuss till första Uzbekiska övergången och därefter nästa minibuss till Uzbeniska gränsen! Alla 25 resenärer skulle in och såklart tillhörande väskor, så vi satt/låg package som legobitar. Tur det bara var 3 km! Lagom genomsvettig och törstig som en kamel som inte druckit på en månad så kom vi iaf över och kunde påbörja bussfärden till Bukhara där vi skulle sova för natten.

 

Denna dag åkte vi till ruiner och utgrävningar från staden "Nisa" som var en av de första huvudstäderna i det iranska riket Partien 100 år före kristus. Därefter såg vi Turkmenbasy- Moskén som är tillägnad den första presidenten och han är också begravd i ett Mausoleum bredvid, Den nuvarande presidenten fanns på bild överallt. Den första presidenten kallades Turkmenernas fader- Turkmenbasy och när han dog blev hans tandläkare president och därefter tandläkarens son, som är nuvarande. 43 grader varmt! 
Sen på kvällen äta middag vid ett Akhal- Teke stuteri och få se lite uppvisning! Jag fick också sätta mig i sadeln, yay! De hade också hundar - Alabai som är herdehundar i Turkmenistan och man klipper av deras öron och svans för att de inte ska synas i fåraflocken.. 

 

 

 

Dagen innefattade sightseeing, se Independence square, från när Sovjetunionen föll och Turkmenistan blev ett eget land 1991. Memorial complex från Andra Världskriget, National Museum, Moské och monumentet för den bok som den första presidenten skrev Ruhnama, som nu är obligatorisk läsning för alla invånare. 
Det var en oerhört speciell upplevelse att se Achgabat, då allt var överdådigt, så lyxigt och flådigt, samtidigt var det helt öde på människor. Våran grupp på 25 personer var i princip de enda turister jag såg! Alla hus var i vit marmor och alla bilar fick endast vara i vit färg, något som också den första presidenten bestämde. Om man hade en bil i en annan färg fick man själv bekosta omlackering, annars vart det körförbud. Bilarna ska tvättas varje morgon och allt ska vara skinande rent och snyggt. Inför statsbesök osv, så putsas alla gator med borstar av befollkningen och vi märkte att facebook/ instagram fungerade för oss på hotellet i 2 av dagarna, detta för att en spansk delegation varit på besök och då öppnar myndigheterna tillgången. Dessutom behöver man ett intyg på att man inte är en kamel när man köper en lägenhet. Oerhört främmande alltihopa haha. 

Bakom bergen till Achgabat ligger Iran och överallt finns symbolik till Turkmenistans stolthet- Akhal Teke hästen!