Farbror doktorn
Det är INTE meningslöst att leva utan godis, Mimmi!! Sedan min överviktsoperation augusti 2005 har jag ätit MYCKET sparsamt med godis och snacks. Läsk har jag överhuvudtaget inte druckit på SJU ÅR! Jag saknar det inte heller, trots att jag före operationen kunde dra i mig en stor flaska cola helt själv en fredagskväll. Jag ÄLSKADE cola, idag fattar jag inte varför. Choklad var jag också väldigt svag för, en 200-grammare var uppäten på en timme. Jag känner mig kräkfärdig när jag tänker på det.... Man kan ändra livsstil, Mimmi, men man måste vara positiv till det! Tänk som så, att du har två val. Fortsätt leva som du har gjort, bli sjuk och dö ung. Eller lägg om dina kostvanor, bli frisk och lev länge nog för att få träffa dina barnbarn. Din kropp kommer att avgiftas och du kommer att sluta ha sug efter sötsaker, men då måste du också erbjuda kroppen dom byggstenar den behöver. Proteiner, grönsaker och kolhydrater i väl avvägda mängder. Det låter kanske krångligt och det är det väl också till en början, men det blir lättare och lättare med tiden och tills slut tänker du inte på det. Ta hjälp av en dietist! Via sjukvården eller skolan. Jag hjälper dig gärna också! Har kanske inte hundra procents koll på vad en tonårstjej exakt behöver, men jag kan massor om bra och dåliga livsmedel, det ska gudarna veta! Hör gärna av dig när du bestämt dig för att kämpa, det är först då du kan ta emot hjälp, Mimmi. Du måste vilja själv. Och du, vännen, det är aldrig, aldrig meningslöst. Kramar
Jobbigt att vara tvungen att tänka på sånt, men det är ju för det bättre! :)
Men vad kommer hända om du äter för mycket kalorier då?
Bra skrivet Lisbeth!
Usch vad jobbigt! :( Hoppas det blir bra <3
Stackars, vad jobbigt! :/ Men jag tror du kommer klara det asbra! <3