Mimmi Landberg

Det är så sjuk hur samhället har blivit! Vi får ALDRIG glömma det som hände under förintelsen. ALDRIG! 

En man som var med under förintelsen, kom och pratade i 9an på vår skola. Han (Mietek Grocher) överlevde, men inte hans familj. Mietek pratade om sina skräckår under andra världskriget, flera gånger i veckan på skolor. Nu kanske han håller på mer sällan, pga ålder. Men, under varje föreläsning han håller, så gråter han. Han gråter när han berättar om när han såg sin mamma för sista gången. Han gråter när han berättar om hur han såg sin pappa och bror sprängas i bitar. 

Jag köpte boken han har skrivit. "Jag överlevde". Och det är stark läsning. Man blir så arg och förkrossad. 

 

Året efter, reste vi i familjen till Polen. Där såg vi Auschwitz 1 och Auschwitz 2- Birkenau. Det är sant, det har hänt. Skräckstället på jorden står kvar, för att visa kommande generationer och varna så att något liknande inte händer igen. 
Att se koncentrationslägren var något av de vidrigaste jag varit med om. Jag hade mardrömmar i en vecka efteråt. Jag tror i vanliga fall inte på övernaturliga saker, men då var jag nästan säker på att jag var hemsökt och förföljd av någon av alla själar, till de avrättade. 
Det var så fruktansvärt hemskt att se alla kläder, väskor, skor, proteser, glasögon, högar av människohår, en lång matta vävd av människohår, barnskor och framförallt alla fotografier. Nazisterna dokumenterade till en början alla judar, homosexuella, polacker, handikappade m.fl som kom dit. De dokumenterade ner namn, ålder, kön och tog 3 foton på dem. Att se dessa foton, skräcken i deras ögon. Det går inte att beskriva med ord vad man känner när man står där då. 

 

Jag säger som Mietek själv avslutade sin föreläsning. 

"Låt det aldrig hända igen"