Mimmi Landberg

Skriver om hur livet med Autism, PTSD, Ätstörning, Borderline, Självskadebeteende, Självmordstankar och Ehler's Danlos Syndrom fungerar för mig. Samtidigt som jag lyckades studera och bli sjuksköterska, rider, gör scrapbooking, skriver brev, jobbar på ICA och är Zumba Instruktör!

Fan för dethär

Nu skriver jag ut det. Så ni vet. Bryr mig inte  längre om koncekvenser.. Finns så många idioter som vill än illa och ska förstöra för än. Men samtidigt finns det dubbelt så många som vill en väl. 

Vill ni inte läsa så slipper ni.

Efter viktväktarna körde jag i diket. Jag började ta till metoder för att fortsätta gå ner när kroppen sa ifrån. 

Jag har en ätstörning. Och jag börjar märka nu att jag haft den i grunden länge. Sen jag var liten. Jag har alltid haft problem med att äta för mycket. Jag känner sällan när jag är hungrig eller mätt. Bara jättehungrig och proppmätt. Förut när jag var överviktig så åt jag jämt. Under en stressig sommar gick jag upp massor. 

I 4an slutade jag äta helt i ett par veckor pga mobbning tills det inte funkade längre. Det är en störning i sättet du äter. Det är alltså inget man väljer. Det kan kallas bulimi men ändå inte. Därför skriver jag ätstörning. 

 "Du fejkar" tänker kanske någon. Nej det gör jag inte. Tror mig. Vi kan gärna byta om du vill. Det tar sånt jävla tid och det tar upp all din kapacitet av hjärnan. Du äter, tänker, sover, skriver, läser och lever mat/vikt och motion. Du vill vara normal och äta som andra. Men då får du ångest. Vad som händer sen kan ni nog räkna ut. 

Smal, smal,smal,smal. Måste bli smal. Mager, så revbenen syns, höftbenen sticker ut. Måste orka stå emot.. Hela tiden... Det äter upp än inifrån.

Jag går hos psykolog.

Jag är så trött på att hata mig själv. Mitt äckliga utseende får mig att spy. Och jag vet fan inte vad jag ska göra. Jag måste få hjälp med min självbild. 

Jag vet hur du känner dig! Det är helt sjukt vad det är svårt med vikten av rätt mathållning och LAGOM med träning. Det är svårt att hitta rätt balans när man ett tag märker att det man gör ger snabba resultat. Eatingdisorder kan verkligen vara från båda hållen hos samma person. Antingen äter man för mycket, eller så äter man för lite. Hjärnan är läskig ibland och du ska vara stolt som en tupp som faktiskt pallrar dig iväg till en psykolog. DET är att försöka vinna över sig själv :) Ta det bara lugnt så kommer kropp och hjärna ikapp dig själv efter ett tag. Går du upp ett kilo eller två på det, låt det bli så då. It´s not the end of the World! :)

Modigt o bra skrivet. Du har inget att förlora på att berätta sanningen.Vi som tycker om dig vet att du inte fejkar. Vi vill bara precis som du att du ska ta dig ur detta. Jag är säker på att du är på god väg. Kram

Fina, fina Mimmi. Jag kommer inte säga att jag förstår hur du känner, för jag kan inte ens föreställa mig hur det faktiskt måste vara. Jag vill bara att du ska veta att jag tror på dig, att du kan ta dig igenom det här. Att du bara vågar att ta tag i det här är ett så himla stort steg i rätt riktning! Jag vill inte att du ska känna dig som en i mängden, för det är du absolut inte, och det på ett bra sätt! Du är så himla bra, fin, omtänksam och underbar, även fast du inte ser det själv just nu. Jag önskar dig verkligen allt gott i livet, och jag vet att du kan klara det här, " 'We're not broken just bent', 'And we gotta get up and try' " you know. Du är en av mina finaste vänner, och jag hoppas verkligen att du en dag tar dig ur det här och ser hur fantastisk du är, hur fantastisk vi alla tycker att du är. Du klarar det här Mimmi, och du har mig och flera andra som stöttar dig på vägen, glöm aldrig bort det. <3

Kram på dig min fina vän! Du är en av de mest omtänksammaste och starkaste människor jag känner! <3