Lördag morgon
Vaknade med ångest över vikten. Blir så jävla arg att det ska uppta all hjärnaktivitet när jag inte ens är överviktig längre. Vill kunna njuta av musiken och dansen idag.
Vill kunna träna eller springa utan att nästan svimma. Utan att det svartnat för ögonen. Vill kunna vila när jag inte orkar. Har kommit in i en ond cirkel där jag bara pressar mig hårdare och hårdare trots att kroppen börjar säga ifrån. En vacker
dag ligger jag i ett dike efter löprundan eller så drar jag på mig en stressfraktur. MEN HUR FAN SKA JAG BRYTA DETTA MÖNSTER?!
Kommentarer
Postat av: Ida
Jäklar :( <3 Önskar att din hjärna kunde låta dig leva ditt liv utan alla dessa tankar den verkar pracka på dig. Du är så bra som du är... är så rädd att du ska pressa dig själv för hårt med allt springande och alla tankar om prestation. Snälla försök att vara snäll mot dig själv... Vet inte vad jag ska skriva för vet ju inte hur det känns för dig och vad som är hjälpsamt. Finns alltid här för dig iallafall <3
Trackback