Att resa
Att resa med en ätstörning och med emotionell instabilitet är påfrestande. Inte bara för mig själv utan och för mina reskamrater - mina föräldrar. Jag är så tacksam för all stöttning jag får och jag förstår inte hur de orkar ibland.
För mig är det extremt viktigt att äta riktiga måltider var 3e timme, precis som en medicin som måste tas en viss tid! Igår när vi var på utflyt så va lunchen inte förrän 14.30 och vi hade ätit frukost vid 7. Såklart har vi med oss typ banan, frukt
och annat man kan äta/dricka, men det blir ändå knas. Man pratar om sårbarhetsfaktorer i DBT. Well, idag blir en bättre dag! Dock tar inte ätstörningen semester bara för att vi gör det och reser utomlands..
Kommentarer
Trackback
