Mimmi Landberg

Allt vi sett hittills har varit fint och spännande , men trodde aldrig det skulle bli såhär jobbigt psykiskt med maten. Jag är tydligen sjukare än jag trott i min ätstörning. Varje dag, varje måltid har varit en kamp. Alla rutiner är nya, maten är annorlunda och jag har inte koll på någonting känns det som, Jag har gråtit, skrikit, bråkat och självskadat och resan har bara börjat. Jag känner mig som ett misslyckat monster som bara förstör för de som reser med mig. Oavsett hur jag gör så blir det fel. Äter jag för mycket för att känna mih mätt så mår jag dåligt över det, för lite, blir jag inte mätt och kroppen hamnar i ångest typ som att den är rädd att jag är i svält. Varje måltid är en kamp nu och varje dag präglas av det här, vilket känns fördjävligt när vi betalat så mycket för qtt uppleva en lång resa.